Engineered stone (konststen/kvarts-komposit) har hamnat i fokus av en enkel anledning: exponering för respirabelt kiseldamm vid kapning och slipning. Diskussionen handlar alltså främst om arbetsmiljö i verkstad och på montage, inte om att ha en färdig bänkskiva hemma.
Kort svar
- Riskerna uppstår vid bearbetning utan rätt dammkontroll.
- Myndigheter har ökat trycket genom vägledning, regler och i vissa fall förbud.
- Lösningen är en kombination av teknik (våtmetoder/utsug) och rutiner (utbildning, mätning, kontrollplan).
Varför engineered stone sticker ut
Många engineered stone-produkter innehåller hög andel kristallin silika. När du skapar finfördelat damm under bearbetning kan exponeringen bli hög om kontroller saknas.
Det betyder också att:
- prefabricering och minimerad efterbearbetning på plats kan minska exponering
- rätt design (urtag/skarvar) kan minska “snabbkap” och improvisation
Vad det betyder för branschen framåt
Oavsett var du står i debatten är signalen tydlig: arbetsmetoder och dokumentation blir viktigare. Byggbolag och inköpare behöver kunna visa att man:
- ställer krav på säkra metoder
- följer upp efterlevnad
- väljer material och process som är realistiska för teamet
FAQ
Är det farligt att ha engineered stone i hemmet?
Diskussionen gäller främst damm vid bearbetning. En färdig skiva genererar inte respirabelt damm i normal användning.
Varför har Australien infört förbud?
Australien har beslutat om ett nationellt förbud mot engineered stone från 1 juli 2024 kopplat till arbetsmiljörisker och silikosfall.
Hur kan ett projekt minska risk utan att byta material direkt?
Kravställ process: våt bearbetning, punktutsug/HEPA, utbildning och tydliga rutiner. Och planera urtag/skarvar så att efterbearbetning minimeras.